Det här var något helt annat än vad jag är van vid att läsa i Nils-Petters böcker men är ändå lika bra. Jag blir imponerad hur han kan få en att gilla bok efter bok. Alicia Månstjärna ligger på min absoluta topp av hans böcker men som nr 2 kvalar Flora in. Jag har drömt mardrömmar efter att ha läst Hungerns skörd, jag har läst Zverige i mitt hjärta med zombies och allt och nu Flora. Älskade lilla Flora.
Flora som är en 15årig tjej som bor i skogen utan bekvämligheter. Hon som har en hel del svårigheter i livet, hon blir inte accepterad för den hon är i skolan, hon får fula smeknamn, förlorar nära och kära. Men ändå kämpar Flora på framåt.
Jag gillar Floras livsstil. Ett hus i skogen, inga sociala media eller andra prylar en tonåring vill ha. Det enda jag skulle vilja lägga in är vatten och toalett så är jag nöjd sen.
I slutet började oron smyga sig på ifall jag skulle bli besviken på just slutet/avslutet. Det vore så synd om det skulle vara en besvikelse när det andra varit så bra. Men då tog historien en ny vändning och jag gick vinnande ur storyn!