Alla inlägg under januari 2018

Av Bokfrun - 31 januari 2018 12:07

Jag försöker ju lära mig att lyssna på böcker, så nu har jag även lyssnat på den här boken. Bakom stängda dörrar av B.A Paris

Jag tyckte boken var rätt bra, tror dock jag hade gillat den mer om jag läst själv.
Hade ganska svårt för uppläsarens sätt att läsa och speciellt då hon läste Jacks del av konversationerna.

Kom på mig flera gånger med att tankarna traskar iväg, men tids nog ska jag nog lära mig lyssna på en bok med full koncentration.

Men som sagt, jag tyckte boken var bra. Och den är helt klart värd att läsas.

Cdons beskrivning:
Det perfekta äktenskapet? Eller den perfekta lögnen?Alla känner ett par som Jack och Grace. Han är snygg och förmögen, hon är charmig och elegant. Han är en hängiven advokat som aldrig har förlorat ett mål, hon sköter hemmet och maten till fulländning och avgudar sin handikappade lillasyster. Fast de är nygifta verkar de ha allt. Man kanske inte vill tycka om dem, men man gör det. Man blir ohjälpligt charmad av deras otvungna, bekväma hem och av deras trevliga middagar. Man skulle vilja lära känna Grace bättre.Men det är svårt, för man upptäcker att hon och Jack är oskiljaktiga.Vissa skulle kalla det för riktig kärlek. Andra undrar kanske varför Grace aldrig svarar i telefon. Eller varför hon aldrig kan komma och ta en kopp kaffe, fast hon inte jobbar. Hur hon kan laga sådan enastående mat och ändå vara så slank. Eller varför hon aldrig verkar ha någonting med sig när hon går ut ur huset, inte ens en penna. Eller varför det sitter skyddande ståljalusier för alla fönster på bottenvåningen.Vissa skulle kanske undra vad som egentligen pågår när middagen är över och ytterdörren har stängts.

Av Bokfrun - 30 januari 2018 17:43


Idag lyssnade jag klart på Martina Haags bok; Livet går så fort. Och så långsamt.

Man kan inte göra annat än att fnittra med i boken, och igenkänningsfaktorn är hög.
Tänk hur man var när man var ungdom. Tycker att Martina har fångat upp ungdomsåren jätte bra.
Bara det här med att hur kallt det än var ute på vintern så var jackan alltid uppknäppt. En mamma som var granne till min familj kom alltid ut och talade om för mig att jag skulle stänga jackan haha. Men ikke, jackan förblev öppen.
Å en kompis till mig gick alltid utan jacka till skolan sommar som vinter. Brrr, jag fryser bara jag tänker på det.

Jag tyckte boken var rolig och bra. Och jag gillade att det var Martina själv som läste in den. Det är alltid bättre när författarna själva läser sina böcker. De vet ju verkligen själv vad det är det vill förmedla och vad de menar, så det är lättare att ta in och verkligen förstå.


Kopierat från cdon:
Mer än trettio år har gått, men jag kan än idag ta ett klassfoto från högstadiet och på mindre än en minut gradera alla klasskompisarna, i coolhetsordning. Hur enkelt som helst lista varenda jävels exakta plats i hierarkin. Det gällde att försvara sin position, att hela tiden sträva uppåt, men om man gjorde fel sak, eller hade på sig fel kläder eller pratade med fel person kunde man plötsligt bara falla hjälplöst i rangordning och hamna bland de pinsamma eller mobbade eller bara bli en sån där som ingen pratade med.

Den där tiden. Den där skolgården. Som var hela ens universum. Med alldeles egna regler och lagar. Ett helt kungarike, utan några vuxna överhuvudtaget.

Livet går så fort. Och så långsamt. är en roman om hur man formas som person, om de där händelserna i livet som är avgörande för vem man sedan blir.

Av Bokfrun - 29 januari 2018 20:20

Jag har försökt lyssna på en bok på storytel, jag valde då Monster av Joakim Lundell då jag tyckte lästiden var relativt kort.
Tyvärr så gillade jag inte boken överhuvudtaget.
Jag tyckte det var 4 timmars offerkofta på. Att allt som hänt och händer i hans liv är någon annans fel. Han har ingen egen del i nått utan tycker mest synd om sig själv.
Det finns mååånga som haft det värre än honom men ändå inte lägger sig ner och ser sig som ett offer utan de ser sig som kämpar och jag ser dem som kämpar.
Men med Joakim ser jag ingen kämpe utan allt som någonsin hänt honom är någon annans fel även i vuxen ålder.

Att dessutom skriva att hans ex tjej låg med den å den å den undertiden hon var ihop med någon kille har väl absolut inget med hans historia att göra, utan de känns mer som han gör det för att vara elak/ ge igen på henne.

Sen alla runk namn han ska beskriva och hur han gjorde känns mest barnsligt.
Å att sitta och sätta betyg på tjejer man ligger med känns bara svinigt.
Tyckte bättre om Joakim (av de små snuttar jag sett lite här och där) än nu när jag läst boken.

Inte gillade jag uppläsaren heller och hans olika röstlägen han använde sig av.


Cdon:s beskrivning av boken.

Hans Youtubekanaler har sammanlagt över en miljon prenumeranter. På Instagram följs han av mer än 800 000 personer. Hans musik slår lyssningsrekord på Spotify. Joakim Lundell, tidigare känd som Jockiboi, är idag tveklöst en av Sveriges största influencers. Men vägen dit är full av smärtsamma minnen.

Under sin uppväxt placeras Joakim i fosterhem och ungdomshem och bollas mellan olika myndigheter. Han lever en tid som hemlös och hamnar i drogmissbruk och kriminalitet. Ensamheten driver honom till flera självmordsförsök. Vändningen kommer när han träffar sin fru Jonna. Med henne finner Joakim den trygghet och självkänsla han tidigare saknat.

Monster är en drabbande och hoppfull berättelse om en man som slår sig fri från en till synes nattsvart tillvaro, och blir en röst och en vän för hundratusentals människor. Joakim Lundell berättar sin historia för Leif Eriksson och Martin Svensson.

JOAKIM LUNDELL, född 1985, är en av Sveriges mest populära Youtubers och en framgångsrik musikartist, producent och DJ. Hans Youtubekanaler har över en miljon följare och mer än en halv miljard visningar. 2016 gifte sig Joakim med Jonna Lundell, något fansen kunde följa i realityserien Jocke och Jonna i nöd och lust.
LEIF ERIKSSON och MARTIN SVENSSON är båda författare till en rad böcker i olika genrer. De började skriva tillsammans 2010 och arbetar nu med flera gemensamma bokprojekt.

Av Bokfrun - 28 januari 2018 22:59

Hej hallå!

Kommer ni ihåg boken jag berättat om; den jag har fått läst manus till och skrivit en blurb till.
Om ni inte minns så kan ni klicka in här och uppdatera er.

http://bokfrun.bloggplatsen.se/2017/07/12/11459998-narmare-an-du-tror-jenny-jacobsson/

http://bokfrun.bloggplatsen.se/2017/10/04/11482571-narmare-an-du-tror-jenny-jacobsson/

Men det jag vill säga är att boken nu ÄNTLIGEN finns att köpa :-)
Så passa på och spring iväg och köp den :-)

Tänk dig att mysa ner dig i soffan med lite te, en chokladbit och en riktigt bra bok (jennys bok då så klart), så himla avslappnande och skönt!

Av Bokfrun - 22 januari 2018 20:56

Jag tyckte inte den här boken var speciellt bra. Den var mest konstig.
Boken är inspirerad av ett riktigt fall som hände på 60 talet i New York. Det skulle vara väldigt intressant att läsa en bok om det riktiga fallet, men den här romanen hade jag kunnat skippa faktiskt.
Jag tog mig i alla fall igenom boken för att sen även upptäcka att slutet också var kasst.

Dessutom i början på boken om tex Ruth (som är huvudpersonen) pratar i telefonen eller blir förhörd så får du bara läsa hennes del av konversationen. Du får alltså inte se vad den andra personen säger/frågar. Det var störande tycker jag.

Den fick två stjärnor av fem av mig inne på appen Goodreads.

Av Bokfrun - 16 januari 2018 19:38

En riktigt bra bok!
Lättläst och välskriven.
Mycket händelser och människor att följa så boken blir aldrig tråkig på något vis.
Dessutom är den väldigt spännande!!

Det är väl allt som behöver sägas :-). En stor tumme upp för boken.

Av Bokfrun - 10 januari 2018 22:44

I ärlighetens namn är jag lite besviken på den här boken. Jag blev så fast i de två första böckerna (Sekten på Dimön o Sekten som återuppstod) och verkligen älskade dem, men den här boken är jag inte lika förtjust i.
Den är bra, det är den. Men inte mer än så. Det finns flera saker jag hakar upp mig på. Ingen jag skriver här dock då jag inte vill avslöja nått av boken :-). Ni får läsa den själva :-) kanske är det bara jag som hakar upp mig på småsaker.

Av Bokfrun - 7 januari 2018 01:37

Jag har precis läst ut Hemsöborna som en vän hittade i sina gömmor. Bestämde mig för att låna den då jag trots att jag läser så mycket faktiskt inte läst nått av August Strindberg. Möjligtvis att man bläddrat igenom någon bok i skolan men inte mer än så.

I början tyckte jag språket var väldigt jobbigt och att handlingen egentligen inte var så mycket handling.
Men sen helt plötsligt vaknade boken till liv, den blev både rolig och tragisk.
Dock var det inte en bok jag kunde sträckläsa utan jag fick ta pauser efter ett par sidor och sen fortsätta igen. Det beror antagligen på språket. Språket gör det lite svårare att ta in vad som händer och sägs och man kan behöva smälta det ett tag innan man fortsätter. Iaf jag.
Finns många ord i boken jag inte riktigt visste och vet vad de betyder, men det gick bra ändå.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards