Jag är golvad. Inte varje dag jag blir det, men den här boken tyckte jag verkligen om.
Den är enkel, lättläst och väldigt bra.
Det är få böcker som fångar en från första sidan och håller nyfikenheten kvar ända till sista sidan. Men den här boken lyckades!
Älvdansen är del två i Vargönserien. Den är fristående så det var inga som helst problem med att inte ha läst ettan.
Den första boken i serien heter Brudslöjan.

Jag kände mig lite för gammal för den här boken på något sätt.
Men blir mina barn intresserade av väsenologi en dag så läser jag gärna den här boken med dem. Den är väldigt lättläst och går snabbt att ta sig igenom.
Dock så kan jag tycka att den upprepar sig en aning. Med först en faktasida (som är väldigt bra uppställd och lättförståelig), sen kommer det en berättelse och sen kommer det som en faktasida igen med samma information som var på den första sidan man redan läst.
Däremot gillade jag faktasidorna i slutet av boken. De handlade om magiska föremål och växter. Det är alltid intressant att veta vad alla dessa människor hade saxar, stål och dylikt till.

Jag brukar försöka ge något favorit kapitel i den här typen av böcker. Så i denna boken blir favoriten; Mördade spökbarn
Sen finns det en berättelse som heter; Sägnen om bortbytingen med blåmärken. Den var fruktansvärt sorglig, speciellt eftersom det var en sann berättelse. Det är så sorgligt att barn blev utsatta för olika typer av misshandel för att föräldrarna trodde på troll och att deras barn kunde vara en bortbyting.

Trots sina 638 sidor anser jag inte den här boken vara för lång, snarare tvärt om.
Det är 31 berättelser om 18 olika väsen.
30 författare är det som har skrivit dessa berättelser. Det är ett plus med så många författare till den här boken då det kan bli lite variation och man kan hitta både favorit och de som man tycker mindre om.
En av mina favoriter var; Sinad jaktlycka.
De två berättelserna som verkligen gav mig kalla kårar och kröp under skinnet på mig var; Tomtejäveln på Gotland och Maran.
Den absolut sorgligaste av alla var; En låga över myren.
Innan ett nytt väsen ska ta plats i boken så får man lite fakta text om just den typen av väsen.
Den här boken var riktigt bra!

Jag och Emmy har läst småtomtar tillsammans. En bra bok med fina illustrationer och så är den alldeles lagom lång.
Roligast i boken för Emmy var nissen som åkte i en potta, det skrattades det mycket åt.
Den elaka mamman, (det vill säga jag) tyckte att det var lite roligt när Emmy läste fel och läste >Heja alla smådårar<. Egentligen stod det >Heja alla småtomtar<. Jag rättade henne lite fint och höll fnisset inombords :-D

Tycker även att det är en bra och lätt bok för barn i lågstadiet att läsa själva.

Jag valde att lyssna på den här boken för att jag sett att det är många som gillar den. Egentligen borde jag inte ha gjort det då jag är väldigt mätt på just Knutby. Jag tycker att det är intressant att läsa om sekter men inte Knutby.
En gång var det en tjej inne på min bokinstagram (Bokfrun) som skrev till mig. Hon hade bott i Knutby under den här tiden. Hennes historia skulle vara intressant att läsa, hur just hon upplevt det som inte var ?präst? ?gift med gud? eller annat galenskap.

Å vad är det med sekter och att ligga runt egentligen?

Författaren har gjort ett bra och hårt jobb med boken så all cread till honom. Det är absolut inte författarens jobb jag gnäller över, det är helt enkelt bara storyn. Å så kan jag ha haft liiite svårt när uppläsaren (som i övrigt är mycket populär på Storytel) levt sig in för mycket i texten. När hon härmar fulla människor tex så kan jag ha zoomar ut ett tag :-()

Å då funderar ni på, men varför började du lyssna på den (det svaret finns ovan)
Å varför lyssnade du klart? Jo för att när jag påbörjat en bok vill jag väldigt gärna avsluta den också. Det är få böcker jag verkligen givit upp.

Jag får be om ursäkt till alla sektmedlemmar som ser det här och tar illa upp... eller njaa jag kanske inte ber precis alla om ursäkt, inte just till er som utnyttjar er ställning och utnyttjar och förnedrar era medlemmar.

Alltså det är nått som gör att jag brinner av lite lätt när det kommer till sekter :-() :-D
Så det blev inte så mycket recension på själva boken känner jag haha, tur att det inte är ett recensionsexemplar.

Den här boken har hållt mig sällskap och muntrat upp mig nu när jag varit sjuk.
Jag måste säga att jag verkligen verkligen gillade boken.
Den är mysig, behaglig och fin. Men visst ville man ruska om Sina både en och två gånger
:-D
Hur mysigt hade det inte varit att bo såhär för en stund, med nära och kära. Varmt land, gemensamt projekt och bara slappna av och njuta.
Det märks att Anne bott på Fiji då hon har fått med kulturen och miljön väldigt bra. Det får boken att kännas trovärdig!

Mitt i allt snörvlande och nysande kom det uppmuntrande post.
Boken ?Lollo söker? gjorde entré. En bok som jag tidigare fick äran att läsa munuset till. Nu kan jag glädja mig åt att jag även har en blurb på omslaget.
Många brukar vilja läsa lättsamma böcker nu till jul, precis som man gärna vill se alla fina romantiska julfilmer.
Då vill jag tipsa om den här boken. Här behöver du inte försöka lista ut vem mördaren är eller vem som är korrupt i poliskåren. Nej här kan du flyta med i denna lättsamma och humoristiska berättelse.

Jag hade svårt att komma in i den här berättelsen. Jag måste ha varit ovanligt seg och ofouserad för det var inte förrän efter hundra sidor jag fick ordning på karaktärerna och deras relationer. Men när jag väl kommit in i handlingen sträckläste jag den.
Boken är bra, välskriven och fin på något vis.
Favoritkaraktärerna var nog Maria och Sophie.
Nu när jag fått ordning på karaktärerna så läser jag nog om början igen :-)
Det dök upp en hel del oväntade saker i boken, en av sakerna man får reda på är lite chockerande måste jag säga.
En bra bok att läsa nu under julledigheten!