En bok som handlar om Katja, vänskap,kärlek, sorg, ilska, mobbing och den hemska Sjukdomen ALS.
Jag är glad att jag fortsatte att läsa boken. I början kände jag att boken nog inte var något för mig. Jag tyckte att den bara upprepade sig hela tiden. Den gjorde mig inte nyfiken utan det fick motsatt effekt.
Sen när den kom igång så hade jag svårt att sluta läsa den. Mest var det Luna jag ville veta hur det skulle gå med.
Jag gillade egentligen varken Katja eller hennes vänner, deras beteende är vidrigt skulle jag vilja säga. Samtidigt kan jag förstå Katjas ilska som behöver få pysa ut någonstans, men detta rättfärdigar inte mobbing.
Tiden att bara gå runt och vänta och vänta på döden, att inte vilja lämna sitt hem ifall det skulle hända mamma något när hon är borta. Den här tiden måste vara fruktansvärd.

Jag tror att den här boken är nyttig att läsa för många ungdomar men även vuxna så klart. Har man en vän eller vet ett barn som hamnat i den här situationen och reagerar med ilska så kanske man kan få mera förståelse.
Boken vänder sig till ungdomar i 12-15års åldern men fungerar även bra för vuxna.