Jaha vad säger man. Början på boken var rent ut sagt skit tråkig och rörig. Och jag var bara tvungen att hoppa över några sidor för det var sån pladder om gud vet vad....

När Kungen börjar i skolan blir boken bättre i alla fall.

Men det var ju inte i närheten av den bästa boken jag läst och det flummade in på så mycket info i detalj om andra människor som jag inte har en aning om vilka de är. Och hur träffade kunden våran drottning?? ja vem vet, inte jag i alla fall. Skulle de ha stått något om de måste de ha varit på precis de sidor jag hoppade över.

Skulle den här boken vara sann så får man skämmas över hur våran kung behandlar kvinnofolk!!!  Det spelar ingen roll om det är kungen eller helt vanliga svenssons, jag skulle kalla dessa för snuskgubbar!

Å spela nubbe spelat. HALLÅ!!! är de fjorton år eller...?? nej just ja de var ju inte gubbarna som var fjorton, snarare tjejerna som de skulle ha med. Nä men det verkade som att det ofta var tjejer i 20 års åldern och det är ju bara för vidrig av gamla människor att roa sig med ungdomar som man då kan kalla dem.    kräkfärdig faktiskt!

Aja som ni ser så var detta inte min favvo bok!!

Gillar ni kungen så läs den inte, för era åsikter kan komma att ändras.

Handling: Ingen i vårt land har över tiden varit så uppmärksammad, omskriven och hyllad som kung Carl XVI Gustaf. Men hur är han som person och hur uppfattas han av människor i sin omgivning?
Genom samtal med personer som stått honom nära får vi här ta del av en ny bild av vår statschef. Gamla klasskamrater, lärare, lumparkompisar, befäl, adjutanter och livvakter berättar för första gången om sina minnen av kungen. Fram träder bilden av en helt vanlig människa och av en motvillig monark.
Utgångspunkten för boken har varit att belysa de okända sidorna hos kungen, de som tidigare inte skildrats och de som vi inte vet så mycket om. Vi får också ta del av monarkens inofficiella liv. Vilka är hans privata vänner, hur ser kretsen kring kungen ut och hur umgås de på fritiden?

THOMAS SJÖBERG är journalist och författare med en särskild känsla för personporträtt. Han har skrivit flera uppmärksammade biografier, bland andra:Ingvar Kamprad och hans Ikea (1998), Barnflickan i Knutby (2005) och Private med Milton och Milton (2002). 

"anser vi att monarkin är det överlägset bästa statsskicket så är det viktigt att granska Carl XVI Gustaf ur alla aspekter. Just därför är 'Den motvillige monarken' en viktig bok"
Åsa Linderborg, Aftonbladet

"en väldokumenterad skildring av något vi alla anade"
Gunnar Bergdahl, Helsingborgs Dagblad

"Om en privatperson vid namn Carl Gustaf B umgås i kretsar där kvinnor är en leksak att ta fram vid efterrätten är det beklämmande, patetiskt och gravt dekadent. När Sveriges kung gör det är det oacceptabelt. Den motvillige monarken borde få även inbitna monarkister att vackla. [...] Det är orimligt att allt nu bara fortsätter som vanligt. Men från riksdagen är det dödstyst. [...] De tycker kanske synd om kungen, generas av honom. Det gör nästan alla. Men ett statsskick kan inte vila på att folket tycker synd om statschefen."
Lena Andersson, Dagens Nyheter

"Den motvillige monarken" kommer knappast att innebära någon vitamininjektion för landets monarkister. Men kanske, förhoppningsvis, kan den ge upphov till en mer förutsättningslös diskussion om det svenska statsskicket. Det finns en del att tala om.
Gabriel Byström, Göteborgs-Posten

"Föredömligt dokumenterad, välskriven och roande."
Staffan Heimerson, Aftonbladet