Det här är en ärlig bok där Jessica inte skräder sina ord.
Hon skriver på ett speciellt sätt som går rätt in i själen. Orden bara flödar ur henne.
Jag har valt att läsa lite åt gången och sen paus i mellan just för att kunna ta till mig allt.
Vissa saker kan jag känns igen mig väl i och vissa saker har jag inte alls någon erfarenhet av.
Ett citat ur boken lyder: ?utanförskapet gör mig svulten om att få existera, desperat att få höra till? jag känner igen det väl, fast på ett annat sätt. Jag hör till, har vänner, familj och bekanta men känner ändå ett tomrum och har en känsla att jag inte hör till. Detta sitter ju helt klart endast i mitt huvud, men det är en jobbig känsla.
Jag skulle gärna läsa Jessicas första bok för att få ännu mer inblick. Det är en ung tjej som varit med om så otroligt mycket! Saker ingen ska behöva vara med om!
Boken handlar om psykisk ohälsa efter ett trauma.

Förlag: Vulkan