Tycker början av boken var lite platt.
Man hade kunnat gå djupare in på ämnet tex.
Kändes som om frågorna var lite lama.
Å så kändes det som om man inte hade bestämt sig riktigt vilka det var man skulle intervjua egentligen. Var de, de kriminella papporna eller var det barnen eller polisen.
Av bokens omslag uppfattade jag det som att det bara var de kriminella papporna det skulle handla om.
Hur de lyckas balansera blöjbyten och drogförsäljning, rån osv.
Men tycker det kom in en massa onödigt i boken, saker som inte hade där att göra. Saker man kan skriva en annan bok om. Bättre att gå in på djupet på några saker en hatta hit och dit på ytan.
Att prata om hur fängelset försöker barnanpassa fängelsernas besöksrum lite, det tycker jag hör hit. Eftersom många av dessa pappor spenderar tid i fängelset då och då.

Boken tar även upp vikten av att inte ta avstånd från barn som har en förälder i fängelset.
Där håller jag helt med. Barn har inte valt sina föräldrar, det bör alltså inte placeras in i ett fack pga sina föräldrar.